jadu..

Jag tycker att när man skaffar barn så ska man ta hand om barnet till max, ställa upp för den. Älska krama pussa. Och kan man inte göra det mot sitt barn ska man antagligen inte skaffa barn eler skaffa fosterfamilj. Går man ner i en deprition ska barnet ha en fotsterfamjil den kan vara hos. För barntes bästa. Men jag har kommigt på att alla föräldrar inte är så. jag känner många som har föräldrar som dricker, föräldrar som skiter totalt i en, sånt sårar mig riktigt. Att se dom här barnen växa upp så som dom gör, får mig att vilja kräckas.. (jag vet att jag låter som en tant, men aja) Idag va jag på leif, eller ja, utanför med många, en sa till mig
- vem smsar du med?
- Min mamma sa jag
- jaha,, min mamma smsar aldrig mig.
-nehe, oj vad tråkigt sa jag ( vad skulle jag svara?)
lite senare skrev mamma till mig " puss"
Personen titade på min mobil och sa :
- skriver ni puss också?
- haha jaa, det gör vi nästan jämt.
- jaha.. pussas ni på riktigt också?
- nej, inte så mycket haha, kramas kan vi väl göra då och då sa jag
- jaha.. jag får varken kramar eller pussar av min mamma, eller pappa..

Sen gick personen, vad svarar man på sånt? vad är det för liv den lilla 13 åringen lever?
Efter ett tag kom personen fram och va väldigt nära mig hela tiden, som jag var en trygghet liksom, jag visste inte vad jag skulle göra. Men jag kramade personen, tå gånger faktist. Man kännde att personen blev glad på nåt sett.

En annan vet jag som är välidgt på en. Jag tror det är för personen inte får ett dugg kärlek av varken föräldrar eller syskon. Personen har nog ingen. Det är hemskt.
- tjaa är du här idag?
- jaa, fick reda på om jag skolakr en gång till flyttar soc mig till *******.
jaha, nejfy.. blir så ledsen och arg verkligen.


Så innan ni ska skaffa barn, tänk på att ha den tid dom behöver få. Alla barn behöver kärlek, och någon dom kan prata med.